Det förekommer cookies på alicestenlof.com. Genom att fortsätta läsa på alicestenlof.com godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

13:38 | July 29, 2017

“Mitt enda beroende är denna killen”

Mixed pictures from Spain and Mollösund.

Imorse gick jag, Philip, hans mamma och två systrar på yoga. Så jäkla skönt sätt att starta dagen på och verkligen ett wake up call för mig som är jordens sämsta på att stretcha i vanliga fall.

Nu sitter jag och min pojkvän i en fullt lastad bil påväg hem tillbaka till Göteborg. Regnet smattrar mot rutorna och ur högtalaren spelas Bon Iver. Philip har kramat sin familj hejdå innan han sticker med mig till Stockholm… Så himla konstig men pirrig känsla. Att vi nu ska ställa oss och städa ur lägenheten han bott i och som jag tidigare bott med honom i. För att ta hans grejer till ett nytt hem han och jag ska dela i Stockholm.

Det känns som Stockholm bara varit ett litet äventyr för mig men att denna sommaren blev allt som vanligt igen. Som om Stockholm aldrig riktigt hänt.

Det är en märklig tanke att Philip lämnar vänner, jobb, familj och hockey för att bo med mig i en lägenhet i Täby. Det är märkligt vad man gör för kärlek egentligen.

Mitt enda beroende är denna killen och jag längtar efter att få spendera långa lördagsmorgnar med honom igen. Handla mat, promenera, dricka drinkar och bara få vara i hans trygga famn. Blir gråtig av tanken på hur våldsamt djupt jag känner för honom.

// This morning me, Philip, his mom and two sisters went to a yoga class. Such a nice way to start the day and a real wake upp call for me that never ever stretch regularly.

Now I’m in a fully loaded car next to my boyfriend on our way back to gothenburg. The rain is poring against the windows and on the speaker we are listening to Bon Iver. Philip has hugged his family byebye before he leaves for Stockholm. Such a strange feeling even though I’m excited. The fact that we now are going to clean his apartment where he used love live and where we used to lived together. To move all this things to a new home that is going to me and his, again.

I feel as if though Stockholm was just a little adventure and that this summer everything was just back to normal. As if Stockholm never happened.

It feels weird that Philip leaves his friends, job, family and hockey to go live with me in an apartment in Täby. It’s weird what you do for love anyway. My only addiction is this guy and I can’t wait to spend my saturday mornings off with him again. Go grocery shopping, go for a walk, go for drinks and just be in his safe arms. My eyes water by the thought of how violently deep I feel for him.


5 kommentarer



5 kommentarer om ““Mitt enda beroende är denna killen””

Leave a Reply

Your email address will not be published.

Jag accepterar villkoren som finns här